EN MILSTOLPE

Denna dag kan vi bocka av ytterligare en viktig händelse. Ja, då tänker jag inte på den 8:e bröllopsdagen utan något mer storslaget som att en dröm blir sann.

Han säger att han har väntat i två år på det här ögonblicket. (Detta måste läsas utan en tillstymmelse till insikt om det priviligerade liv vi lever i ett I-land). Som vi har letat runt. Bakom varje hörn där det har funntis en liten glimt av en glasskiosk har vi lusläst meny efter meny utan att hitta den. Men idag på torget i Angers fann vi den. Glassens Royce Rolls, Creme de la creme, Banana Split. Så pampig och mäktig att man storknar vid blotta anblicken.

En annan händelse som också bör räknas till kategorin extraordinär är att Per till synes helt oplanerat kikade in på en frisering.
Både schamponering och klippning ingick i besöket. Ett modigt beslut må jag säga med tanke på den historia som denna kaluffs innehar.

Idag var det till sista Elsas tur på Lafayette. Här i Angers hittade hon klänningen med stort K. Vilken tur att hon också hade fått bidrag i form av Euros av snälla mormor och morfar.

En liten skål för bröllopsdagen hann vi slutligen med på en jättemysig restaurang som heter Villa Tossaint. Jättegod mat med asiatiska influenser.

Som synes är det den som trampar på svart som går upp i rök och gissa vem det var.
Säger hej så länge och hoppas att Internet uppkopplingen i huset som vi flyttar in i imorgon snart är på plats.
-Á bien tôt!

REDAN STAMMISAR

Hahaha, Elsa lyckades fånga mig på bild... Utanför hotellet på väg till restaurang för att äta middag.




 




































Joe Carpa! Här kommer vi igen. Vi har på kort tid lyckats hitta en riktig favoritrestaurang här i Angers. För de flesta av oss var kvällens besök det tredje och för vissa var det visst fjärde eller femte gången. Det är Carpa som i Carpaccio alltså en italiensk restaurang men i fransk anda. Deras paradrätt är just carpaccio och den har både jag och Erik testat till toppbetyg.
Rekommenderar varmt denna restaurang. Vi är också extra glada i det här stället tack vare att de faktiskt förstår vad vi säger. Tänk att de är så snälla och begriper den allra knagligaste franska man kan tänka sig.

Oljan som de serverar här är av allra bästa sorten. Den gifter sig omedelbart med carpaccion. Ja, jag vet, här vore det på sin plats med en liten bild på maten. Men tyvärr, den är redan i magen... men å andra sidan så kanske inte just carpaccio är det vackraste man kan mätta ögat med. En annan gång kanske jag hinner få upp kameran innan det säger slurp.
 

Bilden nedan ljuger. Man skulle kunna tro att det är två barn som på sitt allra broderligaste och systerligaste vis delar något att dricka. Lugnt och fint utan spill och med den goda vanan att det är den andres välbefinnande som kommer främst. Det är precis tvärt om. Det är den allra tyngsta och svåraste graden av milimeterrättvisa som tillämpas och det slutar som det brukar göra när djungelnslag får råda. Det är den starkaste som går segrande ur striden.

EN DAG I NANTES



Dagarna går snabbt och vi försöker att inte tänka så mycket på morgondagen men ibland blir det som att vi lite grann går och väntar på att våra möbler ska komma. Vi ser verkligen framemot att få komma in i huset nu.

I morse var det lite mulet så vi bestämde oss för att åka till Nantes. Nantes ligger ca: 8 mil från Angers ut mot kusten och är ungefär lika stor som Stockholm.

Innan vi åkte gjorde vi som fransmännen, och tog en liten baugettelunch.

 

Nantes var en riktigt mysig stad med mycket gammal bebyggelse. Till nästa gång får vi läsa på lite om de många historiska monumenten som präglar denna stad.

-Nous allons revenir!

 

Lafayette i Nantes erbjuder lite av varje. Själv strosade jag runt bland väskor, kände och klämde, vred och vände, men gick tomhänt ut från varuhuset. Erik däremot är en shoppare av rang. Idag gick han loss på Lafayettes legoavdelning. Den här gången gick det dessutom extra lätt eftersom han hade fått Euros av Mormor och Morfar.

-Tack så mycket! 

 

-Och se en hel affär fylld med Kusmite, godis för ögonen!  

 

På ett av torgen i Nantes tog vi en liten paus. Erik passade på att rita lite. Och när man trodde att det inte kunde bli bättre så dyker det upp en såpbubbleblåsare. Ett riktigt proffs med bubblor stora som ballonger.

 

SIGHTSING I ANGERS

På söndagar är det mesta stängt i Frankrike med undantag för restauranger och caféer. Om man är i Angers och känner att plånboken behöver luftas så kan man besöka den stora loppmarknaden som pågår på söndagar. I Frankrike kallas loppmarknad för marché aux puces, eller om man är lite finare av sig så säger man marché aux brocante.  

Igår var det dock semsterpaus även för marché aux puces så vi fick roa oss med annat. Elsa fick syn på ett litet tåg som erbjuder turister sightsing genom Angers. Det passade oss perfekt!

 

Nedan syns floden Maine som flyter genom Angers och på bilden längst ner är stoltserar Château d´Angers. Slottet som är byggt på en klippa har funnits sedan 800-talet och har en spännande historia särskilt åren under medeltiden.

 

 

FRAMME I ANGERS



Nu är vi framme i Angers! Här är lite pics från igår kväll. Lite suddiga bilder, men jag återkommer med fler bilder senare.

Per har precis varit och hämtat vår nya bil så nu ska vi åka till stranden för lite sol och bad.

Här på Hotel de France bor vi perfekt centralt i Angers. På onsdag kommer våra möbler så vi räknar med att checka ut härifrån onsdag morgon. Fram tills dess är det lata dagar och semester som gäller!

MOT FRANKRIKE



När huset är tomt och lastbilen med möbler börjat sin resa mot Frankrike pustar vi ut på hotell. På Arlanda finns det ett alldeles nytt hotell som heter Clarion Hotel Arlanda. Hotellet sitter ihop med SkyCity så närmare flygterminalerna kan man inte komma. Fantastiskt bekvämt. Visst ser sängen härlig ut? Tycker att bäddningen var annorlunda och rolig.

Hotellet är byggt som en skyskrapa och högst upp på 12:e våningen finns en Skybar/Restaurang som drivs av Marcus Samuelsson. Härifrån har man finfin utsikt över den luftburna trafiken. Kul om man gillar flygplan.

 

FLYTTEN

När man har satt fast det sista fönstret efter att ha skrapat och målat alla fönster i hela huset, vad händer då? Inte så mycket precis här och nu. Man pustar mest ut efter att ha slutfört ett projekt som totalt har tagit två år.

 



Vem där?

 

Alltså, vi måste ha fått den bästa "flyttgubben" någonsin. Micke som jobbar för Alfa Moving, vilket flyttproffs!

En ensam person packar i kartonger bär ut till bilen och ser till att alla våra möbler ryms inom den bestämda kvoten kubikmetrar som är tillåtna.  För den som har Tetris som paradgren, välkommen till Angers om tre år när flyttlasset går tillbaka!

 

 

 

SISTA KVÄLLEN

Sista kvällen i Enskede på ett tag kunde inte ha blivit bättre. En riktig sommarkväll med klarblå himmel och vindstilla. Efter ännu en lång dags hårt arbete kunde vi koppla av med ett glas gott vin. Den sista flaskan i "vinkällaren". Bröllopspresenten från Håkan och Marie.

Den fina flaskan vin kompenserades med ostar av den enklare sorten från Coop i Kärrtorp. Att ha balans i livet är en konst.





SARA MORAEASVÄG

Kunde inte låta bli att ta lite pics av trädgården. Tänk så roligt att ha när vi kommer tillbaka och får se förändringarna som sker under de här tre åren. Den här 

bilden är från den sida av tomten som vi förrut kallade "den glömda sidan". 

Här under plommonträdet var det förrut bara vildvuxet ris. 

Det var ett område som man helst inte ville beträda. Eller som man kanske skulle ha velat markera med något som indikerade om bestigning på egen risk. Med hjälp av lite ny jord och färdig gräsmatta på rulle blev det så här fint.

Det vita huset från baksidan. Är detta det vitaste hus som har någonsin har skådats månne. Trots att det inte fanns ens en liten gnutta solsken just denna dag så känns bilden väldigt ljus på något sätt. 





Oh la la, altanen. Alltså innan vi byggde altanen var det här området ett av de ruffigaste och sunkigaste på hela tomten. Här var det alltid mörkt och fuktigt och mördarsniglarna låg på rad och väntade på skymningen så att de skulle kunna krypa fram och skövla minsta lilla gröna som denna karga trädgård kunde
uppbringa.
Men tänk vad lite brädor, en snäll pappa och en flitig make 
kunde göra skillnad.