EN KUNGLIG MENY

Är det mânne någon som kommer ihåg Prins Charles favorit bakelse? Jo, det sägs att det han blev bjuden pâ den någon tjusig tillställning i London i slutet pâ 1990 talet.

Den hade fallit i glömska här hos oss, men sâ en dag kom jag att tänka pâ den och nu är den âter pâ vâr meny. Kanske ett litet tips till helgens festligheter?

Sâ här ser de ut. Egentligen ska det vara räkor pâ också.

Här kommer receptet:

12 skivor formfranska

1/2 dl vispgrädde

2 msk kalles kaviar

0,75 dl majonäs

1 msk hackad dill

1 msk hackad gräslök

1 msk hackad rödlök

garnering:

Hackade ostbâgar

räkor

svart kaviar eller löjrom

Ta ut rundlar av formfranska. Jag gillar små bakelser, men äter gärna tvâ.

Blanda vispad grädde, kaviar och majonäs, dill, gräslök och rödlök.

Fördela hälften av smeten pâ hälften av brödskivorna. Lägg pâ den andra hälften som lock och bred resten av krämen ovanpå och runt om. Det kan hända att det är lite mycket kräm och blir lite över.

Täck med folie. Det gâr bra att förbereda och förvara i kylen.

Krossa ostbâgarna.

Rulla varje bakelse i ostbâgar och garnera med räkor och rom. Om ni har. Annars gâr det som sagt bra utan också.

Servera med en Kir Royal :)

Moule Marinière och Pommes Frittes!

En bit Silviakaka avslutar den kungliga menyn.

-Och Receptet:

Det är en ganska stor smet, sâ man kan göra halva till en liten långpanna, 20x30

6 ägg
6 dl strösocker
3 dl vatten
6 dl vetemjöl
6 tsk bakpulver

200 g smör
2 dl strösocker
2 äggulor
4 tsk vaniljsocker
2-3 dl kokos

Ugn 175 grader 

Sockerkaksbotten

Vispa ägg och socker pösigt.
Tillsätt vattnet, mjöl och bakpulver.
Smöra en långpanna. 
Häll smeten i långpannan och grädda 15-20 minuter i

 nedre delen av ugnen. 
Låt svalna något.

Glasyr

Smält smöret och ta av det från plattan, rör i strösocker och vaniljsocker. Tillsätt äggulorna och koka försiktigt ihop till en kräm. Tänk pâ att det är äggulor i, sâ inte för varmt. 

Bred sedan krämen över kakan och strö över kokos.
Låt stelna innan du skär kakan.

KORSIKA DEL II

Vem hade trott att det skulle ta typ två månader att få ut lite semesterbilder på bloggen? Och nu sitter jag och önskar att jag hade gjort det tidigare, med tanke på att minnet nästan börjar svikta men bättre sent än aldrig eller som Erik skulle ha sagt. Det är i alla fall bättre att du gör det nu medans du fortfarande är 41, snart är du 42 och det är nästan värre. Det finns dock en viss risk att jag förskönar det hela. Tillexempel så var jag på vippen att skriva att det är så himla vackert och magnifikt på Korsika. Precis så som alla fransmän säger, men när jag tänker efter så var jag väl ändå liiiite missnöjd stränderna. Eller rättare sagt så har jag lärt mig att jag har lite annan smak än de flesta andra. 

-Åh det är så fint, det är sauvage (såvaasch) säger fransmännen, det betyder att det är typ vildmark. 

Naturstränder utan service och toaletter och kvistar och grönt så långt ögat når. Precis som i Degerbyn. Såvaasch.

Egentligen är jag ju lite mer för tingeltangel och blingbling och strandförsäljare med magväskor som går runt och serverar drinkar. Det är trevligt tycker jag.

Dessutom har jag upptäckt att jag är en ickesnorklare. Jag gillar inte att veta vad som finns under och runt omkring mig när jag badar. Jag gillar att tro att jag det bara är en guldig sandstrand och att det kanske på sin höjd är så att det simmar förbi en liten färgglad liten orange hitta Nemo fisk. 

Då känner jag mig trygg. 

Bonifacio på Södra delen av Korsika

På restaurang. 

Lite svalare denna kväll. Mistralvinden svepte in och det var nästan skönt att frysa lite för en gångs skull.

Den andra veckan på Korsika tillbringade vi på den södra sidan. Här är utsikten från vår hus.

 Vi tycker att det är ganska skönt att kunna softa hemma ibland på kvällarna. Att ha valmöjligheten att äta hemma eller på restaurang passar oss bäst.

Plus att det alltid är trevligt att botanisera på de lokala marknaderna. Den här kvällen blev det lite grillad piggvar.

Jag gillar det här med att man kan parkera där det finns plats.

Så här tillexempel. Mitt i svängen.

I en lägenhet på första våningen bor ett par som precis 

har gift sig.

Bastia. En typisk hamnstad. 

Tillbaka på kontinenten igen som korsikanerna säger. 

Cannes är väl ändå ganska trevligt. 

Det tycker jag att man kan säga.

Tjusigt och dyrt. Fick pynta upp mig med solglasögon av bättre sort, men jag ser nu att jag har tagit på mig skorna som jag köpte på extrapris på Kiabi. Inte så värst Cannes kanske.

Antibes, eller rättare sagt Juan les Pin är också fint.

Här kan man äta middag på stranden och dricka rosé. 

Inte ett dugg såvaasch.

Erik blev blondare och blondare i håret för varje dag i solen. Det var till och med en skoförsäljare som sa att han såg ut som Honda. En blonderad japansk fotbollsspelare som spelar i Milan. 

Googla vetja.

Sista stoppet innan hemfärden gjorde vi i Cahors. Ett vindistrikt inklämt mellan en massa söta byar. Gott vin och god mat hittar man här. Regionen är känd för Fois Gras och förstås mycket mat gjord på anka också finns här tryffel. 

Inte så dumt. Men varmt.

Matmarknad i Cahors.

Det var det hela. Åk runt lite i Frankrike om ni har möjlighet . 

Så många olika typer av både landskap, mat och vin. Som vanligt var våra souvenirer inget annat än vin. Flaskor från Korsika, Bandol, Cahors och Madiran. 

I helgen smakade vi en flaska från Chateau Montus från 2008. Det var fortfarande strävt och lite knepigt. Men om 5 -10 år då kommer det att vara ett perfekt minne av sommarsemestern 2015. 

Lite äldre och förskönad. Det är så det blir med tiden. 

Korsika är fint, varmt och magnifkt.

Naturen är mäktig med berg, dalar och vatten.

Också är det såvaasch, men inte på människor. Det kryllar av turister och om man behöver kissa så får man leta länge efter en ledig buske.