STOCKHOLM

Hej från ett regnigt Stockholm. Här sitter vi, jag och barnen i den mysiga lobbyn på Hotell Anglais. Vi har höstlov och när mannen fick möten inbokade i Sverige sa passade vi på att följa med.

Vi är liksom turister i var egen stad och det är inte alls sa dumt ska jag säga. Jag rekommenderar det. Man ser allt med lite andra ögon. Lite som när Nils Holgerssons Sverige förvandlas till ett sagoland "när man ser det lite gran sa där från ovan". Jag ska inte bli långrandig här för vi ska visst testa gymmet alldeles strax. Och sedan väntar middag på Taverna Brillo. 

Vart vardagsrum under några dagar. 

Jamies Olivers Bar på Hotell Anglais.

Igår åt vi middag på Jamie Olivers nyöppnade restaurang som finns på entréplan på hotellet där vi bor. Restaurangen är precis nyöppnad, sedan i torsdags. Enkel italiensk mat i mysig miljö. 

Jo, jag har klippt mig och precis när det var nygjort tyckte jag att det var sa snyggt, men hörrni, jag ser ju nu att det kanske inte är sa där jätteklädsamt, läs: -Nej jag har inte använt den där appen fotoboot, där man kan visualisera sitt åldrande. Nej, detta är på riktigt. Bistert och verkligt. 

Men innan vi landade i City sa hade vi kusinmys i Enskede.

Bästa kusinerna någonsin!

Stockholm alltså. Höst och mörkt, regnigt och ruskigt

-och... alldeles, alldeles underbart!

EN DALIG LINJE OCH ÄPPELCONFITURE

Vad är det som har hänt. Har det varit jordbävning? Eller är det dags att deklarera? 
Nix pix. 
Fler gissningar? -Kanske inbrott? -eller är det nyckeln till brevladan som är borta nu igen? 
Inget av det.

Jag har precis avslutat ett samtal med tandläkarens sekreterare. Jag skulle bara ringa och boka tid för ett besök. Ett lätt samtal som max borde ta någon minut. Men ibland vill det sig inte. Och trots att man tar till alla hjälpmedel man kan sa hakar det upp sig.

-Jag skulle vilja boka tid för en "konsultation", säger jag.

-Du menar en kontroll?

Kontroll, kontroll, jag letar förbrilt i textboken efter avsnittet där man går igenom tandläkarbesök. Näe, ingenstans hittar jag kontroll. En undersökning hos tandläkaren heter konsultation star det.

Jag upprepar att jag skulle vilja boka tid för en konsultation.

Du menar en kontroll säger rösten igen.

Jag blir osäker. När man tänker efter sa verkar ju konsultation vara något mer i stilen, jag skulle vilja ha en konsultation för ett käkbyte. Efter en lång tystnad säger jag,

-Jag tar en kontroll-konsultation tack. Där med basta.

Jag hör att det knattrar på tangenterna och mitt önskemal verkar ha gått igenom.

Och namnet... Till slut säger jag att det kanske inte är sa viktigt att det blir exakt rätt stavat bara man förstar att det är jag som kommer.

Jag tycker nog att det är bra om vi har namnet korrekt här i bokningen säger sekreteraren och därmed fortsätter bokstavsleken som vi påbörjat några minuter tidigare. Till slut går det inte att avgöra vad som var vad. Man kan säga att det slutar oavgjort. Det finns ingen vinnare eller förlorare, men snart sa kommer en ny kund in genom dörren hos tandläkaren som heter typ: Cvimzon.

Sedan var det dags för telefonnumret. Både mobil och hem. Adress, postnummer och födelsedata. Vi rabblar siffror i munnen på varandra. Hit och dit, fram och tillbaka. Samtalstonen trappas upp och vi ökar takten på sifferkombinationerna.

Det går sa dåligt att jag till och med  ser när självförtroendet försvinner in under bordet och iväg ut genom dörren. Detta i samma veva som det börjar vara misstänkt likt en svettpärla jag känner under armen. 

Är det dags för mig att börja med deodorant nu tänker jag.

Då säger sekreteraren plötsligt. Du, det verkar som att vi har en dålig telefonlinje idag, jag har sa svart att höra vad du säger. 

Jag kan knappt hålla mig för skratt. 

Fransmän, man måste älska dem, sa politiskt korrekta, jämt. 

Jaa säger jag. Det verkar vara stora störningar på telefonlinjen.

-Vi kanske kan ta övriga uppgifter här på plats.

-Visst, säger jag, det är en jättebra idé. Vi tar uppgifterna direkt "på torget" när jag kommer.

-Ja det gör vi à la place, säger sekreteraren. 

Just det tänker jag à la plae ska det vara, inte sur la place. 

Sa lika men ända inte.

-Bon journée et au revoir, madame säger sekreteraren.

Jag säger bara orvar (korvar).

Igår åkte mannen iväg ännu en gång på spårkinternat. Lyllo, lyllo honom. En vecka i Avignon för att lära sig franska. Mon Dieu, sen ligger jag nog ohjälpligt efter. 

Måste kämpa på med mina självstudier, måste, måste. 

Heja mig!!!

Jo, förresten, har ni fortfarande äpplen kvar i träden? Och kanske är det sa att det börjar kännas som att det är nog med äppelpajer nu. Alla varianter har testats, kavlade pajer à la farmor anka, smörstinna, kryddiga amerikanska, fluffiga sockerkaksdrömmar och vardagliga havregrynssmuliga. Om det är sa skulle jag vilja föreslå att ni testar en liten äppelconfiture. Ett maste pa ostbrickan. Den gifter sig med nästan alla ostar, men för att nämna nagra;
Camembert, Brie, Chèvre, St. Agur...

Ett litet problem är dock att om det är överflödet av frukt som ska övervinnas sa gör denna lilla skapelse inte någon större nytta. Men och andra sidan kan man ju göra flera brukar och dela med sig till grannar och arbetskamrater. 


Äppelconfiture

3 äpplen

1 msk rapsolja

3 msk äppelcidervinäger

4 msk casonadsocker eller strösocker

Jag gör min äppelconfiture helt neutral utan kryddor, men beroende pa vilken ost eller vad ni gillar sa kan man tillsätta:

chili, stjärnanis, kummin... Testa er fram!

Gör sa här:

Skala och tärna äpplena i ca: 1 cm stora bitar

Fräs försiktigt äpplena och eventuella kryddor i rapsolja, de ska inte fa färg.

Tillsätt äppelcidervinägern och sockret. Lat koka i 3-5 min. tills nästan all vätska kokats in.

Lat svalna. Häll upp i en fin glasburk och njut till ostbrickan. 

FOTBOLLAR OCH FRESTELSER

Hej a ha. Här har det visst redan gått och blivit oktober. Vi längtar efter regn och rusk, men än sa länge skiner solen dag ut och dag in. Det är lyxproblem. Jag vet, men precis som förra aret upplever jag att man på något sätt blir bestulen på en årstid nämligen hösten. 

Jag ville bara snabbt sticka in med ett litet baktips. Det kanske inte är detta ni gör i helgen till kanelbullens dag för dessa bullar innehåller ingen kanel. Bara massor av vanilj och smör. Dessutom är de praktiska som tusan. Man rullar ut bullarna direkt och sedan kan de stå och jäsa i kylen hela dagen eller natten också för den delen. Mamma B kallar dessa för "frestelser" och det är exakt vad de är. På pricken. 

25 bullar, men jag fick bara ihop 20 st. Hade typ, bara 15 minuter på mig att svänga ihop degen och kavla ut 

och då händer det att man räknar fel. Så det så. 

7 dl vetemjöl (420 gr)
100 gr smör
50 gr jäst
2 dl kall mjölk
1 ägg
3 msk socker

Fyllning
75 gr smör
4 msk strösocker + 1 msk florsocker (bara för att fyllningen ska stanna kvar i bullen)
2 msk vaniljsocker

Pensling
1 ägg

Glasyr
1,5 dl florsocker
1 msk vatten

Gör sa här
1. Arbeta ihop mjöl och smör till en smulig massa. Vispa ut jästen i den kalla mjölken. Blanda ner mjölblandningen, ägg och socker i smulorna och arbeta snabbt samman till en deg.
2. Kavla ut degen till en kvadrat, ca: 40x40 cm. Sporra eller skär ut 25 fyrkanter, ca 8x8 cm.
3. Fyllningen: Rör samman ingredienserna till fyllningen och klicka den mitt på varje fyrkant. Vik in kanterna och lägg bullarna i pappersformar.
4. Lat bullarna jäsa i kylen ca: 8 timmar. Eller 2 timmar i rumstemperatur.
5. Sätt ugnen på 225 grader. Pensla bullarna med uppvispat ägg. Grädda mitt i ugnen ca: 10 min.
6. Glasyr: Rör ut florsockret med vattnet och skeda glasyren över de varma bullarna. Lat svalna på galler.

Jag gjorde som sagt mina bullar på morgonen innan jag tog tag i dagens bestyr. Det blev lite stressigt i själva momentet göra deg, men när godingarna väl hamnat i sina formar då var det inte mycket mer att stressa upp sig över. Inget mer besvär över huvudtaget. Och hade jag haft nymålade naglar sa hade de säkerligen varit lika fina framåt kvällen och det är ovanligt.

Innan middagen tog jag ut bullarna ur kylen för att lata dem bli lite rumstempererade innan gräddningen. 

Det blev perfekt. 

Och när mannen drog iväg pa andra aktiviteter da bänkade vi oss framför TV:n. Det har nämligen blivit sa att jag har intagit  rollen som lat oss kalla det fotbollssuppleant. Jo, när pappan är borta och det vankas fotboll är det jag som träder in som 1:e reserv. Uppdraget innefattar alltifrån privat träning, träning med laget, matchspel, FIFA TV-spel och TV matcher. Igår var det TV-match mellan 

Paris Saint-Germain och Barcelona. Zlatan mot Messi typ, men det visade sig att Zlatan visst inte skulle spela sa jag fick börja med snappa upp något annat namn representerades de blåa Pariströjorna. David Luiz, där har ni det. Ibland blir man förvånad över människans kapacitet. 

Ett annat inslag under samtliga fotbollskvällar, som jag behärskar bättre är det här med förtäring.

Tänk: -"Peta in en pinne i brasan och hämta ölen och revbenspjällen", Voilà. Ungefär sa. Fast jag hämtar aldrig revbensspjäll. Det funkar ju inte i de vita sofforna, men ölen, läsken, kaffet och chipsen det fixar jag utan problem. Och ni fattar ju. Igår blev det Frestelser och en rulltarta hann vi också få klart innan matchen. 

Sa hade vi det igår. Inte sa tokigt. Men tänk om man hade haft Helenas Channel-halsband, i såfall hade man lugnt kunnat haft det pa sig hela dagen utan att riskera ett endaste litet bulldegskladd pa pärlorna, för som sagt när frestelserna väl är i formarna da kan man lätt stassa upp sig och leka fotbollsfru och latsas att bullarna i själva verket är exklusiva sma bakverk  från Laudrees café i Paris. 

-Frestande tanke, inte sant?

Spännande match…

Bäst att ta svärdet till hjälp.