NÅGON ELLER MAMMA?

På min förra arbetsplats, blev fikarummet en gång en sådan het fråga att vi var tvungna att införa sk . kaffeveckor. Vi som alla var duktiga och skötsamma människor. Hårt arbetande kollegor. Vi hade kontor på bästa adressen och med en fantastisk utsikt över stadens myller. Här på det mysigaste kontoret med den mjuka atmosfären rullades ett alldeles jättestrikt schema ut där vi veckovis beordrades att i tur och ordning sköta renhållningen i fikarummet. Japp det är sant. Vuxna människor, alla med egna hushåll kunde inte hjälpas åt att hålla ordning i köket på jobbet. Nä, vi kunde inte ens städa undan efter oss själva. På måndag morgon  blev det livat när kaffekopparna var slut i skåpet och kollegan mitt emot tittade surt på kollegan på andra sidan gången som visst hade hela förra veckans koppskörd ståendes i ena hörnan av skrivbordet. Eller var det kanske till och med förrförra veckans ranson, för visst var väl den kollegan på resa den gångna veckan?
Efter ett tag  började det hängas upp hotfulla lappar över diskbänken och det spekulerades vilt i vem som hade satt upp lapparna tills någon till slut ledsnade och helt sonika knåpade ihop ett städschema där vi alla fanns representerade. Eller inte alla, för visst var det någon som i stundens hetta blev bortglömd och då var visst den kollegan liiite mer värd. Missunsamheten pyrde men köket blev rent och fint igen. Ja, i alla fall vissa veckor. Det fanns också kollegor som vem vet, prioriterade jobb framför kökshållningen och då blev det ramaskri bland övriga. Det värsta som kunde hända var om man glömt att fylla på mjölk i kylen. Det gjorde jag en gång. Och dessutom kom jag in lite senare till kontoret just den dagen. Kanske först vid 9-tiden. Redan 8.30 började kollegorna maila om att det var min kaffevecka och mjölken var slut. En halvtimme senare när jag steg in på kontoret så var det nästan lynchstämning. Men sedan när alla fått mjölk i sitt kaffe så blev det som vanligt igen. Missnöjet hade skingrats och ett flitigt knattrande hördes åter. PUHH!

Så här kan det se ut i fikarummet på min nuvarande arbetsplats när jag kommer in för att ta mitt förmiddagskaffe.
Det var så  jag kom att tänka på den där lappen på förra arbetsplatsen om att "min mamma inte jobbar här".  Betyder den att om din mamma inte jobbar här så måste du duka undan, men om hon gör det så kan du gärna låta allt stå framme?

Här kommer kvällens Godnattsaga:

Det här är historien om fyra människor som hette Alla, Någon, Vem som helt och Ingen.

Det fanns nämligen en viktig uppgift som måste utföras och Alla var säker på att Någon skulle göra det. Vem som Helst skulle ju kunna ha gjort det, men Ingen gjorde det.

Någon blev arg, eftersom det var Allas jobb.
Alla trodde att Vem som Helst skulle kunna göra det, men Ingen insåg att Alla inte skulle göra det.
Det hela slutade med att Alla anklagade Någon
när Ingen gjorde vad Vem som Helst skulle kunna ha gjort.