PÅ UTFLYKT

 

Det finns ett litet ställe här i närheten av där vi bor där floderna Maine och Loire möts. De två floderna bildar tillsammans en liten udde och det är precis vad platsen heter. Le Pointe. 

Det här är ett ställe som jag har kommit att tycka så mycket om. Det är hit jag vill att alla som besöker oss ska få komma. Det får bli "vårt" lilla ställe som symboliserar Loiredalen och de fina små byar som finns här. 

Vid muren här på bilden går en liten strandprommenad längs vattnet och bakom muren finns ett litet torg.   
             

Och det bästa. En liten mysig restaurang som bara har ett fåtal
bord. Det finns ett litet antal rätter på menyn och de är väldigt rustika. Vad som serveras verkar vara ganska varierande och det är lite vad som finns för dagen eller vad som är bra för säsongen som lagas till.

Det som alltid finns på menyn är Moule och de är så populära, att de just den här gången tagit slut. Jag tror att det är ägaren själv som serverar maten. Det är inte ofta det händer, men senaste gången vi var där orkade jag inte äta upp all mat som fanns på tallriken (ja, ja vet... Jag säger som min mattelärare sa: -Det låter orimligt). Trots att jag sa att det var supergott, men att jag blev för mätt så såg han så ledsen ut när han dukade ut tallriken.

Och till den som har plats kvar efter maten så finns här en så härlig dessert som jag själv inte har haft samvete att beställa ännu. Kanske jag gör det nästa gång.

Café gourmand kallas den och är en parad av franska sötsaker. Allt ligger uppradat på en avlång bricka tillsammans med den lilla kaffekoppen. Det är Crème Caramel, någon typ av chokladfondant med glass och lite olika småkakor tex kattungor och sådana där smörstinna runda kakor från Bretagne som bara smälter i munnen.

-Som sagt, nästa gång kanske.
Men då får jag nog göra som många av de andra besökarna, nämligen cykla hem...


-Bienvenu chez L'Abri des Bateliers!